Vänta inte - bli en hjälte i din stad redan idag.
Diwise är City Information Platform byggd på öppen källkod som förändrar Sverige och sätter din kommun på kartan
-
Samverkan
Bättre samverkan mellan kommuner och regioner. Förbättringar delas med alla i ett gemensamt samverkande ekosystem och det sparar tid och pengar!
-
Upphandling
Med en publik molnplattform i Sverige och öppen källkod blir det enkelt för kommuner att komma igång.
-
Öppen källkod
Öppen programvara gör det framtidssäkert då det är möjligt att byta leverantör och samtidigt behålla både funktionalitet och lagrat data.
-
Standard
Med ett standardiserat gränssnitt och bibliotek såsom NGSI-LD och FIWARE blir det lätt att kommunicera mellan olika system och plattformar.
Öppen källkod och bättre samverkan
För att koppla ihop olika system behövs en sund balans mellan öppna bibliotek såsom FIWARE och en tydlig standard - NGSI-LD (next generation service interface). Diwise IoT-plattform bygger på framtidssäkrad öppen källkod. Kör diwise on-premises i er miljö eller i vårt svenska moln.
Den smarta staden
“Bli en konkurrenskraftig kommun och skapa digitala förutsättningar i samverkan”
— Niklas Morlin, Diwise
-
Framkomlighet
Gör det enklare för funktionsvarierade att ta sig fram i din kommun
-
Olyckor
Ha bättre koll på olycksdrabbade områden
-
Trafikflöde
Parkering och framkomlighet, undvik trängsel och olyckor
-
Snöröjning
Spara tid och pengar med rätt storlek på insatser för snöröjning
Om sakerna omkring dig kunde prata, vad skulle de säga?
Öppen källkod
Diwise är licensierat som öppen källkod (AGPL-3.0) för att möjliggöra en så transparent och flexibel utveckling som möjligt. Öppen programvara möjliggör för offentlig sektor att byte av leverantör kan ske med bevarandet av både funktionalitet och lagrat data. Den ökade insynen och transparensen innebär att säkerhetsrisker kan minskas.
Plattformen
Diwise är en IoT-kommunikationsplattform för att ta emot sensordata och reglera fysiska styrsystem som innebär att verksamhetssystem frikopplas från både kommunikationsgränssnitt och olika sensortyper.
API:er
De användarnära applikationerna kan använda standardiserade API:er för att komma åt sensordata utan att exponeras för den komplexitet som uppstår i kombinationen av LoRa, WiFi, 4G, NB-IoT med den uppsjö av sensorer i form av givare, mätare, brytare, kameror m.fl. som kan kopplas upp på nätet idag.
Framtiden inom digitalisering där alla är med och bidrar
Case / Livbojar
Om olyckan är framme är det livsviktigt att det finns livbojar tillgängliga på avsedda platser. En lösning på detta är att förse livbojarna med en sensor som skickar en notifiering, via LoRa-nätverket, om livbojen av någon anledning hakas av sin upphängning och flyttas. På detta sätt kan verksamheten få information om vilka livbojar som är flyttade och kan då besöka platsen och ersätta med en ny livboj alternativt sätta tillbaka den som var upphängd tidigare.
Genom att använda denna teknik slipper man arbetet med att med jämna mellanrum åka runt till de olika installationerna och kontrollerar att livbojen hänger på sin plats. Det är ett utmärkt sätt att använda sig av IoT-teknik för att rädda liv.
En vidareutveckling av lösningen med livbojarna är att när de tagits från sin plats och blivit blöta så ska det automatiskt skickas ett larm till 112 med gps. I larminformationen ska information om upphängningsplats samt eventuell ny aktuell plats på själva livbojen finnas med. Det ser vi som en vision om vidareutveckling för att få ut ännu mer värde av samma sensor/tjänst - säger Markus Flyborg, Lösningsarkitekt för Smarta Sundsvall på Sundsvalls kommun.
10
MILJARDER
Utmaning >
kostar vattenskador fastighetsägare varje år.
Källa: Byggvärlden
Case / Vatten
Visst vore det bra om det skickades ett larm när det uppstått en vattenläcka på vattenledningen eller om det finns frostrisk? Eller att kunderna själva slipper att läsa av vattenmätaren, men ändå förses med uppgifter om den faktiska vattenförbrukningen i realtid och även alltid debiteras för just den förbrukningen. Då slipper kunderna få en tråkig överraskning rent ekonomiskt när vattenräkningen kommer. Snart kan allt detta vara möjligt!
Med hjälp av ett 80-tal fjärravlästa så kallade smarta vattenmätare pågår just nu ett pilotprojekt på MittSverige Vatten & Avfall. De fjärravlästa vattenmätarna kommunicerar under denna första test via LPWAN och använder sig av LoRa-nätverket, i framtiden kommer även Narrowband via mobilnätet att testas. Sensorerna i vattenmätarna kommunicerar med Sundvall kommuns IoT-plattform diwise som är en del av kommunkoncernens gemensamma digitala infrastruktur. Mätvärdena ska sedan visualiseras och kommuniceras till de berörda.
- Om nuvarande pilotprojekt blir framgångsrikt så är målsättningen att ersätta analoga vattenmätare med drygt 20 000 smarta vattenmätare. Säger Magnus Wikström, Enhetschef Metod & System, Mitt Sverige Vatten och Avfall.
Tillgängliga vägar
Ökad trygghet för personer med funktionsvariationer
“Med diwise blir du en expert på din kommun”
— Niklas Morlin, diwise
Case / Trafikflöde
Hur stora trafikflöden är det på våra vägar? Vilken typ av fordon är det som passerar? Vad har de för medelhastighet? Hur ser dessa olika parametrar ut olika tider på dygnet? Svaren på dessa frågor är nödvändiga att ha med i ett beslutsunderlag när man ska besluta om att göra trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
Med hjälp av en mobil mätutrustning försedd med en sensor (TCR-HS från Parametric) kan denna trafikflödesdata skickas vidare till en IoT-plattform via LoRa-nätverket. Därifrån kan de uppmätta och bearbetade trafikuppgifterna presenteras på ett valfritt visuellt sätt. Utifrån dessa uppmätta värden görs sedan analyser som möjliggör att sätta in trafiksäkerhetshöjande åtgärder där de gör mest nytta. På så sätt blir det mest valuta för pengarna när en förbättring av säkerheten i trafiken ska göras.
På Alnöbron utanför Sundsvall har en trafikmätning med denna teknik nyligen genomförts som en del av visionen Smarta Sundsvall.
Diwise kan köras säkert on-premises i er egna IT-miljö eller i vårt svenska moln.
Ta klivet redan idag!
Case / Tillgängliga vägar
Nu utvecklas och testas en ny spännande tjänst på Sundsvalls kommun baserad på laserteknik, IoT, AI och objektigenkänning som ska kunna effektivisera vinterväghållningen.
Tjänsten är delvis baserad på snödjupsmätare som använder en teknik som kallas Lidar, Light Detection and ranging, vilket innebär att man mäter avståndet till en yta med hjälp av laser. Snödjupsmätarna, som även mäter temperatur, luftfuktighet och lufttryck, skickar data var 5:e minut via ServaNets LoRa-nätverk till en server där uppgifterna analyseras och presenteras visuellt.
Tjänsten bygger också på en AI-applikation, som tillsammans med kameror som monteras på kommunens traktorer, kan detektera vägunderlag som asfalt, snö och löv. Genom objektigenkänning bestäms vilket underlag varje bild visar och den informationen sänds tillsammans med position och tidpunkt via en IoT-plattform till en central databas. Överföringen sker kontinuerligt så informationen om vägytan kan visas direkt på en karta.
Den nya tekniska lösningen kommer att innebära minskade kostnader för kommunen, bättre arbetsmiljö för personalen och miljömässiga fördelar kopplade till färre transporter. När tjänsten börjar användas skarpt så blir det möjligt att sätta in snöröjningsinsatser där de behövs som mest.
I denna casebeskrivning har Bron Innovations inlägg ”Effektivare väghållning med hjälp av laserteknik, IoT och AI” använts som källa. Om ni vill läsa inlägget i sin helhet, klicka här.
Så föddes idén till diwise
Masarin Consulting Group deltog på Good Tech Hack i februari under premiäråret 2018. På eventet tog Masarin fram en idé och en lösning för att koppla upp Sundsvall och göra staden tillgänglig med öppet data. Tanken var att man som medborgare ska kunna använda sig av lösningar som bygger på öppet data för att tryggt ta sig hem från staden, samt att man även har möjlighet att dela information om staden tillbaka.
Tillsammans med Bron innovation och några ytterligare regionala aktörer pitchades idén till Vinnova som sedan finansierade projektet IoT för tillgänglighet.
Fokus blev den öppna staden och Masarin byggde därför alla lösningar med öppen källkod för att det ska vara lätt för regioner, kommuner samt övriga organisationer att ta del av det vi utvecklat.
Med gemensamma lösningar behöver ingen uppfinna hjulet på nytt, vilket är vad vi på Masarin kallar för positiva avtryck och följer vår vision.